Minsta motståndets lag

I tisdags hörde vi på radion att det skulle bli strängt väder dagen därpå. Varningarna stod som snö i backen. Då beslöt jag att inte ta cykeln följande morgon. Detta skulle då resultera i att jag fick ca sextio minuter rask promenad och då skulle dagsmotionskvoten vara nådd och jag kunde (med gott samvete) stanna hemma i soffan hela kvällen. Morgonen kom och påbyltad tågade jag ner på gatan och fann inte en flinga. Torrt som snus på hela gatan. Då kommer den där latmasken och sticker upp sitt fula nylle ”Jamen då kan jag ju cykla, det går ju mycket fortare” medan mitt bättre jag tar sig i kragen och kontrar ”Jamen , det var ju inte DÄRFÖR du inte skulle cykla. Det var ju motionen det gällde!!!” Cykeln förlorade och nio timmar senare syntes detta beslut vara klokt. Så här såg det nämligen ut.

På spaning

Uppmärksamhet ska bli mitt motto. I julklapp av min Käresta fick jag boken ”Den förlorade symbolen” av den skrale författaren Dan Browne. Men under julen hittade jag en annan bok. Den låg i en hög av böcker hos min syster och jag lånade den och började läsa där. Hon hade inte hunnit läsa den själv än. Det var ”Slumpen är ingen tillfällighet” av den nyss bortgångne Jan Cederqvist (fast det visste jag inte då). Denna fascinerande bok berättar bland annat om en forskning om tankens kraft på materia. Helt seriöst alltså. Döm om min förvåning när jag i Brownes bok hittar hänvisning till SAMMA forskning. The intention experiment av Lynne McTaggart där vi alla kan delta i övningarna.

Igår hände nya små mirakel. Kom ut från Coop och ser min buss (sjuan) svänga ut från hållplatsen och inser att det blir väntan. Men, nej, där kom en ny buss precis när jag satte ner kassarna. Väl hemma ska jag sätta i en av de två halogenlamporna jag äntligen kom ihåg att köpa. Köpte en extra för att ha nästa gång. I köket ser jag att, fan jag skulle köpt fler för där var två till trasiga i en annan lampa. Packar upp kartongen och någon i fabriken har lagt i TVÅ lampor istället för en. Så jag hade till alla tre!!! (men har nu ingen extra). När jag sen gick ner på gatan för ett stilla bloss i kylan ser jag en cyklist streta upp för min branta gata. När han kommer närmre ser jag att det är en tomte med vitt skägg långt ner på magen. Grå vadmalsjacka och toppaluva. Det var en härlig syn.

Med önskan om sköna dagar i goda människors närhet o värme. Nästa år ska jag bli lite flitigare. Ja ja, jag ska visst både minska i omfång och sluta röka har jag hört mej själv mumla. Om vi lever så ser vi. Tjoho så länge om ni hittar hit. Ovan min senaste tavla. Inköpt, inte skapad av mej utan av Kalle Heijkenskjöld.

Hole-in-one

Har man nu gett sin blogg det kaxiga namnet Moments så får det ju lov att hända något på den kan jag tycka. Vad tycker ni? Det är aldrig någon som säger något här sen ÅR tillbaka. Det hade varit ett moment det. Förra helgen hände något värt att notera. Jag och min käre B var gäster på Österlen. När det blev dags för hemfärd spelade vi Wii-golf medans våra värdar städade hemmet inför julinvasionen de ska få. Då slår Berra hole-in-one, minns inte om det var på sjätte eller sjunde hålet. Men oj så knäckande. Vi hade dock ingen frirunda i baren då det skulle köras bilar. Men det var ett moment to remember. Igår var jag iväg på Kulturklubben Kontrapunkt på N Grängesbergsgatan efter yogan. Max söta sambo Linnea sjöng vackert tillsammans med tre klasskamrater från Sjuksköterskeskolan. De kallade sig något med Ginger… och såg ut så här:

Filmsoppa #10

”Ett söm föll ur och hästskon föll av;

hästskon föll av och hästen föll omkull;

hästen föll omkull och riddaren föll ur sadeln;

riddaren föll ur sadeln och hären föll undan;

hären föll undan och kungariket föll!”

Det blev en träff till ändå. Jag fick en lucka i vaccinerandet och de andra tre var tillgängliga. Filmen blev The butterfly effect från 2005. Lite blodig och otäck och mycket hitte-påig. Det läskiga var att en bra bit in i filmen känner jag att ”detta har jag sett förut”. Men det var inte som det brukar utan jag kände bara igen just den scenen som väckte minnet och inte mer framåt. Sen kom och gick minnet nästan som själva filmen som handlade om just minnen.

Soppan var Bertils förslag, Potatis- o purjolökssoppa. Den behöver knappt recept den här heller men så här gjorde jag:

Fräs två hackade gula lökar i smör i en gryta. Hacka upp en purjolök och fräs även denna. Spara en decimeter till senare. Skala och dela sex-sju potatisar i mindre bitar. Fyll på med 1-1½ liter vatten. Grönsaks eller hönsbuljong och koka (15-20 min) tills allt är mjukt. Mosa eller mixa, häll på 2 dl grädde. Till detta stekte jag baconbitar att strö över och grillade vitlöksbröd.

Zlatan Zverige Zensation

Jag hittar inga egna ord!ur Svd imorse:

Galaxens härskare. Världens första El Clázico. Kvällen då Zlatan och svensk fotboll bröt ny mark medan hela världen tittade.

Filmsoppa #9

Karin stod för värdskapet i måndags och nu blir det nog ett längre uppehåll innan vi återupptar dessa träffar. Maria åker till Istanbul och vickar på höfterna på fredag. Själv ska jag börja min samhällsinsats nästa måndag och vaccinera. Sen dröjer det inte länge förrän de tre andra ska läs-resa till Vietnam. Så nu får ni tåla er till januari typ.

Men det var en vidunderligt god soppa vi fick ur boken Äpplen-en god svensk historia. Receptet var långt så ni får leta upp det själva. Innehöll grönsaker, äpple, curry, koriander, spiskummin, chili, lime och en massa andra godsaker. Hemmabakat bröd och en fräsch paprikaröra att klicka i eller doppa brödet i. Ljuvligt helt enkelt. Filmen var My left foot och det är en ynnest att se om dessa gamla fina filmer. Man minns känslan men historien är som bortblåst.

En helg i Sverige (Österlen)

I fredags var det bokat med goda vänner i Mexico (Baskemöllas utkanter). Mat o prat tills vi rumlade i säng före tolv (det var ju fredag). Nästa morgon långfrukost framför brasan och melodikrysset. Man tror ju på lyx. Sen for vi iväg till gamla bekanta skogar för trattisspaning. Jag kan berätta att det är lönlöst. Visst hittade Marie några deciliter men de var föskrämt samlade vid parkeringsplatsen och sen var de totalt frånvarande i resten av skogen.Ändå var det gott om svamp som ni ser. På lördagen var det kalas för Victor och vi lekte hela kvällen. Söndagen var jag hela dagen och ägnade mej åt bildterapi under ledning av Pia Hane-Weijman. Det var väldigt roligt att skapa i det stora i tryggt sällskap. Kanske var detta ingen WOW-helg men genom att sätta den på pränt försvinner den inte i massan grå av passerad tid.

Filmsoppa #8

I måndags var det min otur igen. Nej då! Det är en SÅ bra idé det här och roligt att få gäster och att göra sig till lite. Jag hittade ett recept i Friskis julklappskokbok. Den kallades indisk soppa och bestod av finhackad lök, grovrivna morötter, ris, och curry (fritt val) som fräses i en gryta. Häll på vatten och buljong, låt koka 20 minuter. Häll i kyckling skuren i bitar och finskuret äpple och koka tills kycklingen är klar. Dekorera med persilja och servera med rostat tunnbröd.

Filmen blev Iris om författaren Iris Murdochs sista år då hon drabbades av Alzheimer.  Mycket bra skådespeleri och man anar hur jävligt det måste vara att se en nära släktings personlighet försvinna men som till det yttre ser ut som förr.

Filmsoppa #7

Bastis filmsoppepremiär! Hon hade godheten att välja en riktigt gammal klassiker från 1971 Harold and Maude som jag inte hade sett. Som jag säkert sagt förut så är det det här med tempot som plågar lite för att man vant sig vid ett annat filmsätt idag. Men filmen är en ljuvlig historia som säkert chockade då med sin udda kärleksskildring. Jag provocerades knappast. Vi serverades först en god röd linssoppa med lagom sting i. Kolla receptet på paketet från Saltå Kvarns röda linser.